neverinmyfoot

Idag skulle ha varit en bra dag, men något ändrade allt... Juffe avlivades... Mamma hämtade mig från skolan och berättade att hon avlivat honom. Det kändes helt omöjlig, visst han har varit dålig i mer än ett år så jag visste att det skulle hända, men ändå. Jag lyckades hålla mig ifrån att gråta jätte mycket enda tills vi kom hem och Juffe låg på verandan, kall, då brast det. 
Jag kan inte fatta det... Han var den broder som man aldrig fick, och att se honom där var förmycket.
Jag hoppas du har det bra i himlen. Älskar dig!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Orkar inte skriva mer nu...