Tack allesammans!
Olof och Rufus slog en massa vad brevid mig xD
Vi hade för första gången på två veckor hade vi svenska och engelska, dock så gjorde vi väl ärligt inte så mycket.
Alex följde med mig hem och vi kollade på vad vi ska göra på Samhäll-lektionen, eller något. Fast det slöt med att vi sjöng på körlåtarna istället :)
Idag så var det därimot inte så kul... Jag vaknade ca kl. 04.00 och kände hur jag hade ont i ryggen, och hela tiden blev det värre. Jag kom aldrig till skolan utan sov och vilade mest. Mamma var jätte snäll och köpte medecin och lite mat.
Lite (vad jag tyckte) komiskt är att det stod på baksidan av medecinen: används vid lätt till måttlig akut smärta...
Ja, jag skulle tro att jag hade då "måttlig akut smärta", men det hjälpte och nu är jag bara trött men har inte ont :)
Bye!
Det är bara så det är... Men orkar jag?
Efter en helg med lugn så är jag någolunda redo för skolan.
Jag och Miroll var båda dagarna ute på ridturer, dok så var vädret så grymt dåligt idag att det fick bli en kortare tur (men Miroll han ändå leka vildhäst med mig).
Han är verkligen min lilla sötnos <3
Snart är det jullov och jag längtar lite till julen :) och som det ser ut nu kommer min kusiner från Umeå ner till nyår :)
Och, hemska tanke... Snart fyller jag år, bara lite mer än en månad till min födelse dag... Hu, 17 år, då måste man nästan bli lite mogen och vuxen. Det är inte kul att vara det om man måste.
Men stanna tiden har jag inte lärt mig än, för tro mig -hade jag kunnat det så hade jag gjort det.
Lika som bär :)
Igår var mamma inne i stan och hjälpte mig med Kemin, (fast igentligen kom hon för hon väntade på att Lisa skulle bli klar med dansträningen.)
I vilket fall så hittade jag plötsligt en bild på Internet och tänkte *Oj, varför är Miroll med på bild?!* Det visade sig att det inte var Miroll utan en halvbror till honom: Hurkules. De har samma pappa; Torjus 150. Så nu vet jag var ifrån Miroll fått sitt utseende och färg.
Jag har inte tagit bilden (bara den på Mirollen Bollen). Jag vill bara visa hur lika de är.
31 av 30
Torsdagar är en väldigt skön dag, oftast.
Vi hade kemi, matte och språk, inget jätte jobbigt direkt...
Efter Italienska muntligaprov så träffade jag Lina, vi gick först till min lägenhet eftersom klockan var 13.00 och hennes buss gick 14.30. Efter lite snack där följde jag med henne till Öster där hon skulle möta upp sin pojkvän Simon, vi var på Max :) fast jag åt inget.
Efter det fick de springa till bussen för att hinna, men det var trevligt att träffa båda, jag har visserligen pratat lite med Lina förut men nu fick vi prata mer.
Imorgon vet jag:
att vi har SO lektion, eller Sh som den heter här (samhäll)
att vi kanske inte har svenska och engelska,
att jag kanske kan ta en tidigare buss och komma hem snabbare.
Vi får se har det blir.
Bye!
En ursnygg Frida-sträckgubbe av den eminenta Rebecka :)
Min nya drog
"Han kom som en virvelvind, förklädd till en storm
Till den busshållsplats, där hon väntat så många gånger förr
Han sa: Vart är du på väg?
Hon sa: Var som helst!
Han svara: Jag vet vart det e. Kom till mitt obebodda hjärta och se
Två ensamma själar bara föll i en famn
De hade inga val, som gjorda för varann
Två sargade hjärtan, va skulle de göra
Ingen kunde ana att de en gång skulle höra
Sången de spelar när filmen är slut
Lamporna tänds och publiken går ut
Långsamma toner som de hört förut
Sången de spelar när filmen är slut
Med nerdragen rullgardin, jackade ur telefon
Och de sökte varann och de rörde vid varandras sår
Båda med höften full av längtan och törst
Och för några månader försvann all smärta som de bar i sina bröst
Sen blev det vardagar som bara kom och gick
Inte visste de då att det va livet de fick
Och alla nätterna då det regnade bort
Framemot gryningen hördes en vilsen fagott
Sången de spelar när filmen är slut
Lamporna tänds och publiken går ut
Långamma toner som de hört förut
Sången de spelar när filmen är slut
Och ungen som skriker jämt, vems tur är det nu?
Längs sömnlösa snårtstigar kan en mänska så lätt bli ett djur
Vakna i vargtimman, det enda de hör
Är dånet från långtradarna på motorvägen strax utanför
Han säger: Var är livet? Vad har vi gjort?
Säg mig hur kunde vi bli så gamla så fort?
Den jag ser i spegeln kan inte va jag!
Måste vi slåss i veckor för att älska en dag?
Sången de spelar när filmen är slut
Lamporna tänds och publiken går ut
Långsamma toner som de hört förut
Sången de spelar när filmen är slut
-Peter LeMarc
"Jag är inte rädd för att dö... Jag är rädd för att inte leva"
Ja, så har en skoldag gått.
Vi fick tillbaka Kemi hemtentan och engelska hörförståelse. Fick tror jag (vi fick inte veta exakt, men jag gissar) VG på kemin och full pott på engelskan :) Ha, jag och Rebecka fick samma poäng på kemin XD
Vi hade matte prov, och det kändes helt okej, jag har faktiskt lärt mig något :O
Sedan såg vi The Freedom Writers, det är andra gången jag ser den och jag blir fortfarande rörd av den :) Måste bara läsa boken...
Vi fick också veta att läraren Ingela ska sjukskrivas och att vi kanske kommer att sluta tidigt på fredag, igen! Hoppas det, då kommer jag kunna åka hem tidigt :) Fast självklart vil jag inte att Ingela ska sjukskrivas, men om hon ändå ska göra det så kan vi ju få komma hem tidigare.
Vi får se hur det blir...
Bye!
Like opening the wounds
Jaha, och så är det söndag igen...
Det är otroligt hur utsliten man kunde bli efter tre dagar i skolan, fasten att vi slöt tidigt två dagar, jag kom i varje fall hem tidigare.
Så idag står två saker på listan "Måste göras"
1: Rida :)
2: Plugga... Kemi, Matte, svenskan är jag klar med.
Sen ska jag tillbaka till lägenheten i stan.
Men jag ska inte klaga, klassen är ju jätte rolig XD och så jobbigt är det igentligen inte.
Ibland så kommer minnen tillbaka, i det här fallet kan man verkligen säga att det gjorde det.
När Miroll blev skadad -det var den värsta stunden i mitt liv på så många sett- så tog mamma kort på såret för att vi skulle se hur det förbättrades. Självklart visste vi inte om det skulle förbättras just då.
Mamma tryckte ut bilden då såret är som färskast och... Vi kan väll säga att det fick en viss reaktion.
Nu tänker jag inte skriva mer för tillfället.
Till senare, Bye!
